
Em “My Grabarze”, Denatan apresenta os coveiros como uma equipe que aparece quando o corpo já não responde: “My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa” [Nós, coveiros, aparecemos quando nada mais funciona]. A expressão “kiedy już nie ruszasz tym co mama w genach dała” [quando você já não mexe aquilo que sua mãe lhe deu nos genes] fala do corpo e da vida de forma bem direta, quase como uma piada sombria. O refrão repete “To jest ta zimna krew” [Esse é o sangue-frio] e “To jest nasz cmentarny cech” [Essa é a nossa corporação do cemitério], transformando os coveiros em profissionais orgulhosos do próprio ofício.
A letra continua com detalhes do enterro: eles sabem “jak chować ludzkie ciała” [como sepultar corpos] e “jak opuszczać by się trumna nie gibała” [como baixar o caixão sem deixá-lo balançar]. Depois vem o humor mórbido do veículo: “czarny przerobiony wóz” [um carro preto modificado], uma espécie de carro funerário que ninguém quer que venha buscar você. O caixão de madeira também recebe elogios, especialmente o feito de freixo, chamado de “solidnej jesionce” [freixo resistente]. É uma música curta, repetitiva e deliberadamente exagerada, com os coveiros tratando seu trabalho como uma profissão especializada, enquanto a morte vira o tema de uma espécie de hino de equipe.
«My Grabarze» betyr omtrent «Vi gravere». Sangen bruker et mørkt, svart humoristisk jeg: Graverne dukker opp når kroppen ikke lenger virker, og når du ikke kan bevege det «mamma ga deg i genene». Refrengene gjentar «To jest ta zimna krew» (Dette er det kalde blodet) og «To jest nasz cmentarny cech» (Dette er vårt gravlaukslaug). Ordet cech betyr et laug eller en yrkesforening, så gravplassen blir framstilt som deres arbeidssted og nesten som et eget fagmiljø.
Versene gjør dette makabre yrket overraskende hverdagslig. Graverne vet hvordan kropper skal begraves og hvordan kisten skal senkes uten at den svaier. De skryter også av den svarte, ombygde bilen sin: en likbil som ingen andre har, og som ingen ønsker å bli kjørt i. Så kommer en nesten komisk begeistring for en solid kiste av asketre og dens «naturlige form». Det er en bevisst overdrivelse, med yrkesstolthet og mørk humor side om side. Linjen «Den som har sett og prøvd, han vet» (Den som har sett og prøvd, vet) er særlig frekk, fordi den snakker om kisten som om den var et produkt man kan teste. Künstlernavnet Denatan blir ropt i starten og på slutten, mens «for deg, for familien» gir den morbide reklamen en ekstra direkte vri.
«My Grabarze» в переводе с польского означает «Мы, могильщики». Песня подаёт эту профессию с чёрным юмором и почти рекламной уверенностью: могильщики «з’являються, коли тобі вже нічого не допомагає», то есть когда человек больше не может двигаться благодаря тому, что получил от природы. Фраза «To jest ta zimna krew» («Вот она, холодная кровь») здесь звучит как знак профессионального спокойствия, а «To jest nasz cmentarny cech» («Это наша кладбищенская гильдия») превращает работу у могилы в особое ремесло со своими правилами.
Особенно забавен хвастливый образ транспорта: «Mamy to czego nie ma nikt inny» («У нас есть то, чего нет ни у кого другого»), а затем выясняется, что речь о чёрном переделанном автомобиле, который никто не хочет увидеть за собой. Могильщики также гордятся деревянным гробом из ясеня и подчёркивают, что умеют опускать его так, чтобы он не раскачивался. Поэтому песня звучит одновременно мрачно, прямолинейно и нарочито преувеличенно: смерть описана как рабочая смена, а похоронное дело как ремесло, в котором исполнители знают каждый шаг.
En “My Grabarze”, Denatan convierte a los sepultureros en una especie de equipo que aparece cuando el cuerpo ya no responde: “My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa” [Nosotros, los sepultureros, aparecemos cuando nada te funciona]. La frase “Kiedy już nie ruszasz tym co mama w genach dała” [Cuando ya no mueves eso que tu madre te dio en los genes] habla, de forma directa y bastante oscura, del cuerpo cuando deja de moverse. El estribillo repite “To jest ta zimna krew” [Esta es esa sangre fría] y “To jest nasz cmentarny cech” [Este es nuestro gremio de cementerio]: su oficio se presenta con humor negro, seguridad y una frialdad casi profesional.
La canción también presume de sus herramientas y de su estilo. El coche fúnebre es “taki czarny przerobiony wóz” [un coche negro modificado], descrito como una limusina que nadie quiere que lo lleve. Después llega la imagen de la “solidna jesionka” [un ataúd sólido de madera de fresno], apreciado por su forma natural. La línea “Nie ma lepszej od trumny drewnianej” [No hay nada mejor que un ataúd de madera] es deliberadamente exagerada y divertida dentro de este tema tan lúgubre. En conjunto, las letras presentan a los sepultureros como expertos en bajar el ataúd sin que se balancee y en enterrar cuerpos, con un estribillo fácil de recordar y una mezcla muy clara de oficio funerario, orgullo y humor negro.
«My Grabarze» Денатана (KSM), артиста зі Шрі-Ланки, подає польською мовою чорногумористичний монолог від імені трунарів. Вони з’являються, «gdy ci nic nie działa» [коли в тебе вже нічого не працює], тобто коли людина більше не може рухати тілом, «co mama w genach dała» [тим, що мама дала в генах]. Повтор «To jest ta zimna krew» [це та холодна кров] і «To jest nasz cmentarny cech» [це наша цвинтарна професія / наше ремесло] звучить як гордий девіз працівників кладовища.
Далі пісня переходить до дуже конкретних, трохи абсурдних деталей роботи: трунарі знають, «jak chować ludzkie ciała» [як ховати людські тіла] і як опустити труну, щоб вона не хиталася. Їхня особлива «чорна лімузина» є катафалком, хоча ніхто не хоче, щоб саме цей автомобіль когось віз. «Jesionka» тут означає труну з ясена, а не куртку: виконавці хвалять натуральне дерево й навіть жартують, що той, хто бачив і пробував, знає, що кращої дерев’яної труни немає. Пісня навмисно говорить про смерть буденно, діловито й з перебільшеною професійною гордістю, тому її похоронний сюжет звучить водночас моторошно й кумедно.
En “My Grabarze”, Denatan convierte a los sepultureros en una especie de equipo que aparece cuando el cuerpo ya no responde: “My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa” [Nosotros, los sepultureros, aparecemos cuando nada te funciona]. La frase “Kiedy już nie ruszasz tym co mama w genach dała” [Cuando ya no mueves eso que tu madre te dio en los genes] habla, de forma directa y bastante oscura, del cuerpo cuando deja de moverse. El estribillo repite “To jest ta zimna krew” [Esta es esa sangre fría] y “To jest nasz cmentarny cech” [Este es nuestro gremio de cementerio]: su oficio se presenta con humor negro, seguridad y una frialdad casi profesional.
La canción también presume de sus herramientas y de su estilo. El coche fúnebre es “taki czarny przerobiony wóz” [un coche negro modificado], descrito como una limusina que nadie quiere que lo lleve. Después llega la imagen de la “solidna jesionka” [un ataúd sólido de madera de fresno], apreciado por su forma natural. La línea “Nie ma lepszej od trumny drewnianej” [No hay nada mejor que un ataúd de madera] es deliberadamente exagerada y divertida dentro de este tema tan lúgubre. En conjunto, las letras presentan a los sepultureros como expertos en bajar el ataúd sin que se balancee y en enterrar cuerpos, con un estribillo fácil de recordar y una mezcla muy clara de oficio funerario, orgullo y humor negro.
Το «My Grabarze» είναι ένα μαύρο, σαρκαστικό τραγούδι από τον Denatan, καλλιτέχνη από τη Σρι Λάνκα, που μιλά με τη φωνή μιας ομάδας νεκροθαφτών. Η πολωνική λέξη «grabarze» σημαίνει «νεκροθάφτες». Όταν κάποιος «δεν λειτουργεί πια» και δεν μπορεί να κινήσει το σώμα που του έδωσε η μητέρα του, εκείνοι εμφανίζονται: «My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa» [Εμείς οι νεκροθάφτες εμφανιζόμαστε όταν τίποτα δεν λειτουργεί για σένα]. Η φράση «zimna krew» [κρύο αίμα] και το «cmentarny cech» [το συνάφι ή η συντεχνία του νεκροταφείου] παρουσιάζουν το επάγγελμά τους σαν έναν ψύχραιμο, μακάβριο κώδικα εργασίας.
Το χιούμορ γίνεται ακόμη πιο μαύρο όταν καμαρώνουν για το ειδικό μαύρο όχημά τους: «Żaden z was nie ma takiej limuzyny» [κανείς από εσάς δεν έχει τέτοια λιμουζίνα]. Δεν είναι αυτοκίνητο που θα ήθελε κάποιος να πάρει, αφού το τραγούδι λέει πως κανείς δεν θέλει «να τον μεταφέρει αυτό το όχημα». Οι νεκροθάφτες επιμένουν επίσης στη φέρετρο από ξύλο φλαμουριάς και στη σταθερή, φυσική του μορφή. Οι στίχοι είναι σκόπιμα άμεσοι και υπερβολικοί, ενώ η επανάληψη του ρεφρέν κάνει τη μακάβρια «επαγγελματική» περηφάνια τους να ακούγεται σαν σύνθημα μιας αλλόκοτης συντεχνίας.
I ”My Grabarze” kliver en grupp gravgrävare fram när kroppen inte längre fungerar: ”My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa” [Vi gravgrävare dyker upp när inget fungerar för dig]. Formuleringen ”co mama w genach dała” [det som mamma gav dig i generna] syftar på kroppen och dess medfödda krafter. De beskriver sitt arbete med iskall yrkesstolthet: ”To jest ta zimna krew, to jest nasz cmentarny cech” [Det här är det kalla blodet, det här är vårt kyrkogårdsstånd]. Här betyder cech ungefär ett gammalt yrkesskrå eller hantverkarsamfund. Refrängen blir därför både mörk och nästan skämtsamt självsäker.
Sedan blir bilderna ännu mer konkreta. Grävarna vet hur man begraver kroppar och hur man sänker ner kistan utan att den gungar. De skryter också om sitt arbetsfordon, ”czarny przerobiony wóz” [en ombyggd svart bil], som liknas vid en limousine som ingen vill åka i. Favoriten är ändå ”trumna drewniana” [trä-kistan], gjord av askträ, jesionka. Raden ”Ten kto widział i próbował ten zna” [Den som har sett och provat vet] är medvetet överdriven och absurd, eftersom ingen frivilligt vill prova en kista. Med sin blandning av svart humor, begravningsdetaljer och hård yrkesjargong låter låten som en presentation av kyrkogårdens mest obekymrade specialister.
„My grabarze” znamená „My hrobári” a text si z tejto profesie robí čierny, prehnane sebavedomý pochod. Hrobári prichádzajú vtedy, „gdy ci nic nie działa“ [keď ti už nič nefunguje], teda keď človek „już nie ruszasz tym co mama w genach dała“ [už nehýbeš tým, čo ti mama dala do génov]. Je to veľmi priamy, trochu absurdný spôsob, ako hovoriť o smrti. Opakovaný refrén „To jest ta zimna krew / To jest nasz cmentarny cech“ [To je tá studená krv / To je náš cintorínsky cech] predstavuje hrobárov ako uzavretú partiu s vlastnými pravidlami a chladnou profesionalitou.
Najzábavnejšia časť porovnáva pohrebný voz s luxusnou limuzínou: „Mamy to czego nie ma nikt inny“ [Máme niečo, čo nemá nikto iný] a „Żaden z was nie ma takiej limuzyny“ [Nikto z vás nemá takú limuzínu]. Samozrejme, nikto nechce, aby ho tento čierny voz viezol. Text potom bez okolkov opisuje drevenú rakvu z jaseňa a presné spúšťanie rakvy, „by się trumna nie gibała“ [aby sa nekývala]. Pieseň tak stojí na kontraste medzi vážnou témou, remeselnými detailmi a komickým tónom, v ktorom sa hrobári chvália svojím „cintorínskym cechom“.
“My Grabarze”, Lehçede “Biz mezar kazıcıları” anlamına geliyor. Denatan’ın Sri Lankalı bir sanatçı olarak seslendirdiği bu parça, mezar kazıcılarını abartılı bir gururla ve kara mizahla konuşturuyor. “My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa” [Hiçbir şeyin çalışmadığı zaman biz mezar kazıcıları geliriz] derken, “Kiedy już nie ruszasz tym co mama w genach dała” [Annenin genlerle verdiği şeyle artık hareket edemediğin zaman] ifadesiyle kişinin öldüğünü doğrudan, oldukça acımasız bir şakayla anlatıyor. “Zimna krew” [soğuk kan] ve “cmentarny cech” [mezarlık loncası, yani mezar kazıcılarının meslek topluluğu] sözleri, bu ekibin ölüm karşısındaki soğukkanlılığını vurguluyor.
Şarkının en eğlenceli tarafı, mezar kazıcılarının işlerini sanki özel bir zanaat ve lüks hizmet gibi övmesi. Siyah, dönüştürülmüş araçlarını “Żaden z was nie ma takiej limuzyny” [Hiçbirinizin böyle bir limuzini yok] diye tanıtıyorlar, oysa bu araç insanları mezarlığa götürüyor. “Wiemy jak opuszczać by się trumna nie gibała” [Tabutu sallanmadan nasıl indireceğimizi biliyoruz] cümlesi de işin teknik tarafını söylüyor. Dişbudak ağacından tabutu övüp “Ten kto widział i próbował ten zna” [Gören ve deneyen bilir] demeleri ise kasıtlı olarak fazla ciddi ve biraz komik. Kısacası sözler, ölüm ve cenaze işlerini soğuk kanlı bir meslek gururuyla anlatan, sert ama oyunbaz bir mezarlık marşı gibi ilerliyor.
“My Grabarze” nozīmē “Mēs, kaprači”. Dziesmā Denatan (KSM), mākslinieks no Šrilankas, iejūtas kapraču balsī un ar melnu humoru stāsta par viņu darbu. Viņi ierodas tad, “gdy ci nic nie działa” [kad tev vairs nekas nedarbojas], proti, kad cilvēks vairs nekustas ar to, ko viņam daba un gēni devuši. Frāze “zimna krew” [aukstas asinis] šeit nozīmē vēsu, profesionālu mieru, bet “cmentarny cech” [kapu amata brālība jeb cunfte] piešķir stāstītājiem lepnu, gandrīz komisku amata meistaru tēlu.
Kaprači lielās ar savu īpašo melno pārveidoto auto: “Żaden z was nie ma takiej limuzyny” [nevienam no jums nav tādas limuzīnas]. Viņu “limuzīna” nav greznībai, jo neviens negrib, lai tā atbrauc pēc viņa. Tālāk dziesma gluži praktiski, bet apzināti pārspīlēti runā par apbedīšanu: viņi prot cilvēka ķermeni ievietot zārkā un nolaist to tā, lai zārks nešūpotos. Īpaša uzmanība tiek veltīta masīvam oša zārkam un tā dabiskajai koka formai. Tas ir drūms, ļoti tiešs un brīžiem smieklīgi bravūrīgs skats uz kaprača profesiju, ar atkārtotu piedziedājumu, kas skan kā viņu amata biedru sauklis.
“My Grabarze” è un brano di umorismo nero costruito attorno alla voce di una squadra di becchini. Il ritornello dice: «My grabarze się zjawiamy, gdy ci nic nie działa» [noi becchini arriviamo quando non ti funziona più niente]. Qui “grabarze” indica chi si occupa delle sepolture, e “quando non ti funziona più niente” è un modo diretto e scherzoso per dire che una persona è morta. La frase «Kiedy już nie ruszasz tym, co mama w genach dała» [quando non muovi più ciò che tua madre ti ha dato nei geni] parla del corpo che non si muove più. Il loro motto è «To jest ta zimna krew» [questa è quella calma fredda] e il loro mestiere diventa «nasz cmentarny cech» [la nostra corporazione cimiteriale], quasi come una gilda professionale con regole e orgoglio.
La parte più divertente è il vanto assurdo del loro equipaggiamento: «Mamy to czego nie ma nikt inny, to taki czarny przerobiony wóz» [abbiamo qualcosa che nessun altro ha, una specie di veicolo nero modificato]. È il carro funebre, descritto come una limousine che nessuno vorrebbe prendere. I becchini sanno anche «jak opuszczać, by się trumna nie gibała» [come calare la bara senza farla oscillare]. Poi arriva la pubblicità della bara perfetta: «w solidnej jesionce chowane» [sepolti in un robusto cofano di frassino]. “Jesionka” indica qui una bara fatta di legno di frassino. Con la ripetizione del ritornello e il saluto «Denatan dla ciebie dla rodziny!» [Denatan per te, per la famiglia!], la canzone trasforma il lavoro funebre in una presentazione musicale esagerata, fredda e volutamente macabra.
Denatani (KSM), Sri Lankalt pärit artisti, loos „My Grabarze” räägivad hauakaevajad väga otsekoheselt oma tööst. Nad ilmuvad siis, „gdy ci nic nie działa” [kui miski sinus enam ei tööta] ja „kiedy już nie ruszasz tym, co mama w genach dała” [kui sa ei liiguta enam seda, mille ema sulle geenidega andis]. See on musta huumoriga viis öelda, et jutt käib inimesest, kes on surnud. Korduv „zimna krew” [külm veri] ja „cmentarny cech” [surnuaia ametkond või vennaskond] annavad neile peaaegu ametliku, kivikülma enesekindluse.
Laul läheb eriti konkreetseks, kirjeldades matuseid: nad teavad, kuidas surnukehi matta ja kirstu alla lasta nii, et see ei kõiguks. Nende uhkuseks on „czarny przerobiony wóz” [must ümberehitatud sõiduk], mida nimetatakse limusiiniks, kuigi keegi ei taha, et just see auto teda veaks. Ka „solidna jesionka” [tugev saar-puidust kirst] saab kiita kui loomuliku kujuga ja parimat sorti kirst. See on meelega jõhkralt otsekohene ning natuke naljakas: matusemehed räägivad oma mustast ametist nagu erilisest käsitööst, mida nad tunnevad paremini kui keegi teine.
I “My Grabarze” lader Denatan (KSM), en kunstner fra Sri Lanka, en gruppe gravere tale med iskold selvtillid. De dukker op, når kroppen ikke længere fungerer: “My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa” [Vi gravere dukker op, når intet længere virker]. Det polske ord grabarze betyder gravere, altså mennesker, der arbejder med begravelser. Omkvædet kalder deres arbejde “nasz cmentarny cech” [vores kirkegårdslaug], som om de har deres eget hårde fagfællesskab med regler og stolthed.
Teksten er sort humor med meget konkrete billeder. Graverne ved, hvordan man begraver kroppe, og hvordan man sænker kisten, så den ikke vipper. De praler også af deres “czarny przerobiony wóz” [sorte ombyggede vogn], en ligvogn, som ingen ønsker at blive kørt i. Selv kisten får en næsten luksuriøs beskrivelse: “solidnej jesionce” [solid asketræskiste] og “naturalny kształt” [naturlig form]. Linjen om, at den, der har set og prøvet det, ved det, er bevidst fræk og overdrevet. Det er en sang om gravernes kolde professionalisme, fortalt med gentagelser, mørke jokes og en meget direkte kirkegårdsæstetik.
A „My Grabarze” cím jelentése: „Mi, sírásók”. A dal egy fekete humorú, szándékosan túlzó megszólalás a sírásók nevében. Akkor érkeznek, „gdy ci nic nie działa” [amikor neked már semmi sem működik], vagyis amikor az ember már „nie ruszasz tym co mama w genach dała” [nem mozgatja azt, amit az anyukája a génjeiben adott neki]. Ez a játékos megfogalmazás az emberi testre utal, a refrén pedig hidegvérű szakmai büszkeséget ad hozzá: „To jest nasz cmentarny cech” [ez a mi temetői céhünk].
A sírásók különleges járművel dicsekednek, „czarny przerobiony wóz” [átalakított fekete kocsi], amelyet senki sem szeretne saját maga mögött látni. A szöveg ezután teljesen tárgyilagos, kissé pimasz részletességgel beszél a temetésről: a testet „w solidnej jesionce” [erős kőrisfa koporsóban] helyezik el, a koporsót pedig úgy engedik le, hogy „trumna nie gibała” [ne billegjen]. Denatan, a Srí Lankáról származó előadó, itt egy morbid szakmát alakít át menetelős, könnyen megjegyezhető szereppé. Viccesen túlzó, mégis nagyon konkrét: fekete autó, fa koporsó és hideg vér.
This playful song dives into the darkly comic world of gravediggers who are strangely proud of their work. The narrator speaks as part of a team that appears when “nothing works anymore” and your body has stopped doing what “mama gave you in your genes.” With cool detachment and “cold blood,” they describe their profession as a serious craft, almost like a secret guild, where they know exactly how to bury bodies, lower coffins smoothly, and treat death with a kind of professional elegance.
At the same time, the lyrics are full of humor and irony. The gravediggers brag about their special black, modified car and joke that no one really wants a ride in this “limousine,” because it only takes people one way. They praise the classic wooden coffin and the “natural shape” of the body, turning a usually sad topic into something strangely stylish and confident. Overall, the song plays with the idea of death in a light, tongue in cheek way, mixing morbid imagery with swagger, pride, and a bit of dark fun.
Denatanin ”My Grabarze” on mustan huumorin sävyttämä laulu hautausmaan työntekijöistä. Puolankielinen nimi tarkoittaa ”Me haudankaivajat”. Kertojat saapuvat, kun ihminen ei enää liiku: ”My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa” [Me haudankaivajat saavumme, kun mikään sinussa ei enää toimi]. He kuvaavat itseään kylmäverisenä ammattikuntana, jonka ”cmentarny cech” [hautausmaan ammattikunta] osaa käsitellä ruumiita ja laskea arkun hautaan niin, ettei se heilu.
Laulun hauskimmat ja suorasukaisimmat kuvat liittyvät hautausautoon ja arkkuun. Musta, muokattu auto on kertojille erityinen ”limuzyna” [limusiini], vaikka kukaan ei halua, että juuri se kuljettaa heitä. Arkku on tehty tammesta, ja sen luonnollista muotoa kehutaan: ”Nie ma lepszej od trumny drewnianej” [Mikään ei ole puista arkkua parempi]. Tunnelma on tarkoituksella yliampuva ja kuivakka: haudankaivajat puhuvat työstään kuin ylpeät ammattilaiset, vaikka heidän palvelunsa tulee ajankohtaiseksi vasta elämän päätyttyä.
„My Grabarze” znači „Mi, grobari”, a pjesma odmah ulazi u crnohumorni svijet pogrebnika. Oni se pojavljuju „gdy ci nic nie działa” [kad ti više ništa ne radi], odnosno kad se osoba više ne može pomaknuti zahvaljujući onome što joj je „mama w genach dała” [mama dala u genima]. Izraz „zimna krew” [hladna krv] ovdje opisuje njihovu hladnokrvnost i profesionalnu smirenost, dok je „cmentarny cech” [grobljanski ceh] šaljiv naziv za njihov zanat. Prilično je izravno, pomalo pretjerano i baš zato zabavno.
Grobari se hvale svojim crnim, preuređenim pogrebnim vozilom: „Żaden z was nie ma takiej limuzyny” [nitko od vas nema takvu limuzinu]. Zatim bez uljepšavanja govore o lijesu od jasena i o tome kako treba spustiti lijes da se ne zaljulja. Stih „Cenimy ten naturalny kształt” [cijenimo taj prirodni oblik] zvuči kao reklama za drveni lijes, samo s vrlo mračnim proizvodom. Ponavljanje refrena daje pjesmi oblik veselog, gotovo himničnog predstavljanja ekipe, dok završetak „Denatan dla ciebie dla rodziny!” [Denatan za tebe, za obitelj!] dodatno pojačava dojam teatralne reklame. Denatan je umjetnik iz Šri Lanke, a ovdje nastupa kroz poljske stihove i crni humor pogrebničkog zanata.
„My Grabarze“ bedeutet „Wir Totengräber“. Denatan entwirft hier ein makabres, zugleich ziemlich schwarzhumoriges Bild: Die Totengräber erscheinen, wenn bei jemandem „nichts mehr funktioniert“ und er „nicht mehr das bewegen kann, was die Mutter ihm in den Genen gegeben hat“. Gemeint ist im Lied ganz direkt ein verstorbener Körper. Mit „zimna krew“ [kaltes Blut] und „cmentarny cech“ [unser Zunftberuf auf dem Friedhof] geben sich die Totengräber eine kalte, professionelle Identität.
Besonders auffällig ist der Stolz auf ihr Arbeitsfahrzeug: „czarny przerobiony wóz“ [ein schwarzer umgebauter Wagen], den der Text scherzhaft als besondere Limousine bezeichnet. Dazu kommen sehr konkrete Bilder vom Begräbnis: Der Körper liegt in einem Sarg aus Eschenholz, und die Totengräber wissen, wie man ihn absenkt, „by się trumna nie gibała“ [damit der Sarg nicht wackelt]. Die Zeile „Ten kto widział i próbował ten zna“ [Wer es gesehen und ausprobiert hat, der weiß es] ist dabei bewusst übertrieben und makaber. Der Song macht aus dem Friedhofsberuf eine eigene, selbstbewusste Welt, in der Fachwissen, kalter Humor und schwarze Särge zum Markenzeichen gehören.
„My grabarze“ znamená „My hrobníci“ a píseň si z tohoto povolání dělá černě vtipnou, přehnaně sebejistou hymnu. Hrobníci přicházejí „gdy ci nic nie działa“ [když ti nic nefunguje], tedy když už člověk nehýbe tělem, které dostal od maminky v genech. Opakující se „To jest ta zimna krew“ [To je ta studená krev] a „To jest nasz cmentarny cech“ [To je náš hřbitovní cech] představují hrobníky jako lidi s chladnou hlavou, kteří přesně vědí, co dělat. Je to schválně přímé a trochu absurdní, zvlášť když se refrén tváří skoro jako pracovní pochod.
Nejzábavnější část si pohrává s pohřebním vozem: hrobníci mají „czarny przerobiony wóz“ [černý upravený vůz], takovou pohřební limuzínu, kterou nikdo nechce, aby ho vezla. Potom vychvalují „solidną jesionkę“ [pevnou jasanovou rakev] a „trumnę drewnianą“ [dřevěnou rakev] jako nejlepší volbu pro přirozený tvar těla. Sloveso „chować“ zde neznamená schovávat věc do skříně, ale pohřbívat člověka. Celý text tak staví na morbidních obrazech, černém humoru a sebechvále hrobníků, kteří mají svůj vlastní cech, vůz i řemeslný postup.
„My Grabarze“ je crnohumorna pesma iz ugla grobara. Već prvi stih, „My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa“ [Mi grobari se pojavimo kada ti ništa više ne radi], govori bez uvijanja o trenutku kada se život završava. Izraz „kiedy już nie ruszasz tym co mama w genach dała“ [kada više ne pomeraš ono što ti je mama dala u genima] opisuje telo koje se više ne kreće. Refren je namerno hladan i direktan: „To jest ta zimna krew“ [To je ta hladna krv] i „To jest nasz cmentarny cech“ [To je naš grobarski zanat]. Reč „ceh“ ovde znači zanat ili strukovna veština, pa grobari svoju profesiju predstavljaju kao nešto što dobro poznaju.
Pesma zatim prelazi na vrlo konkretne slike svog posla: grobari znaju kako da sahrane telo i kako da spuste kovčeg tako da se ne zanosi. Posebno se šale na račun svog crnog pogrebnog vozila: „Żaden z was nie ma takiej limuzyny“ [Niko od vas nema takvu limuzinu], iako niko ne želi da se baš taj automobil pojavi po njega. Tu su i kovčeg od jasenovog drveta i pohvala njegovom prirodnom obliku. Sve je preterano samouvereno, pomalo morbidno i namerno komično. Činjenica da Denatan dolazi iz Šri Lanke čini ovu poljsku, grobarsku personu još zanimljivijom, ali same reči ostaju usredsređene na hladan humor i svakodnevni posao na groblju.
„My Grabarze“ („Mes, duobkasiai“) yra juodo humoro kupina daina, kurioje kapinių darbuotojai kalba apie savo darbą su šaltu pasitikėjimu. Jie pasirodo tada, „gdy ci nic nie działa“ („kai tau niekas nebeveikia“), o žmogus jau nebegali pajudinti to, „co mama w genach dała“ („ką mama davė genuose“, kitaip tariant, savo kūno). Pasikartojantis „To jest ta zimna krew“ („Tai tas šaltas kraujas“) primena ne tik ramybę mirties akivaizdoje, bet ir profesinį atsiribojimą. „Nasz cmentarny cech“ („mūsų kapinių cechas“) skamba tarsi keista amatininkų gildija, tik jų amatas yra laidoti žmonių kūnus.
Dainoje daug labai konkrečių, specialiai šiurkščių vaizdų: duobkasiai žino, kaip nuleisti karstą, kad jis „nie gibała“ („nesvyruotų“), giriasi juodu specialiai perdarytu automobiliu, kurio niekas nenori matyti vežančio save, ir renkasi tvirtą uosio karstą. Eilutė „Nie ma lepszej od trumny drewnianej“ („Nėra nieko geresnio už medinį karstą“) skamba beveik kaip reklama, todėl ši daina tampa ir makabriška, ir juokingai tiesmuka. Tai ne pasakojimas su sudėtingu siužetu, o įkyrus, lengvai įsimenamas duobkasių himnas, kuriame mirtis aprašoma per jų įrankius, automobilį, karstą ir darbo taisykles.
Dans « My Grabarze », Denatan imagine une équipe de fossoyeurs qui arrive au moment où le corps ne répond plus : « My grabarze się zjawiamy gdy ci nic nie działa » [Nous, les fossoyeurs, nous arrivons quand plus rien ne fonctionne]. L’expression « kiedy już nie ruszasz tym co mama w genach dała » [quand tu ne bouges plus ce que ta mère t’a donné par les gènes] parle très directement du corps humain, devenu immobile. Le refrain insiste sur leur « zimna krew » [sang-froid] et leur « cmentarny cech » [métier de cimetière, ou confrérie des fossoyeurs]. C’est macabre, bien sûr, mais le ton a quelque chose de théâtral et presque drôle dans cette fierté professionnelle.
Les couplets détaillent leur travail avec un sérieux très concret : ils savent enterrer les corps et descendre le cercueil sans qu’il « się gibała » [se balance]. Leur véhicule est un corbillard noir, présenté comme une limousine que personne ne souhaite emprunter : « nikt nie chce by was wóz ten wiózł » [personne ne veut que cette voiture vous transporte]. Ils préfèrent aussi le cercueil en bois de frêne et vantent sa forme naturelle. Le résultat est une chanson volontairement excessive, centrée sur l’humour noir, le savoir-faire des fossoyeurs et les objets très précis de leur univers : le corbillard, le cercueil et le cimetière.