Unmoored betyder 'utan fäste' eller 'lös', som ett fartyg som har släppt sina förtöjningar och driver fritt. Det är ett ganska ovanligt och poetiskt ord som inte hörs varje dag.
I låten använder Taylor Swift det för att beskriva en känsla av att vara vilsen och utan riktning efter ett uppbrott. Hon sjunger: "Guess I'm feeling unmoored", vilket förmedlar en stark känsla av att ha förlorat sin grund och driva omkring utan mål.
I den här melankoliska duetten med Bon Iver målar Taylor Swift upp en bild av en lång och mörk period av sorg. Sången börjar i en "grå november" efter att ha känt sig nere ända sedan juli. Berättaren känner sig vilsen och fast i det förflutna, och spolar tillbaka minnen för att hitta var allt gick fel. Känslan av hopplöshet är så stark att det känns som att stå barfota i den kallaste vintern, med en kuslig övertygelse om att smärtan kommer att vara för evigt, eller "evermore".
Men precis när allt känns som mörkast, när berättaren känner sig som skeppsbruten och kastad på vågorna, sker en vändning. En tanke på en speciell person blir en strimma av ljus. Denna tanke är tillräckligt verklig för att ge styrka och hopp. I slutet av låten förändras den tidigare övertygelsen. I tryggheten av en knarrande stuga inser berättaren att den märkliga känslan nu är en annan: att denna smärta inte kommer att vara för evigt.