Vântule är en intressant och poetisk form av ordet "vânt" (vind). Ändelsen "-ule" är en vokativändelse som används för att direkt tilltala någon eller något, vilket ger ordet en personlig och nästan besvärjande ton.
I låten ber Irina Rimes vinden att ta henne hem: "Du-mă vântule, unde-mi sunt gândurile / Du-mă acasă" (Ta mig, vind, dit mina tankar är / Ta mig hem). Det är ett vackert sätt att uttrycka en längtan efter hemmet och en önskan att bli buren dit av naturens krafter.
Irina Rimes låt "Acasă" handlar om att längta hem och de råd man får från sin mamma. Hon inleder med att berätta hur hennes mamma sa till henne att världen är tuff: "Mama îmi spunea 'fată, vezi că lumea-i rea!'" [Mamma sa till mig 'flicka, se att världen är elak!']. Men Irina såg inte världen så. Hennes mamma uppmanade henne också att fortsätta skriva musik, för det skulle rädda henne: "Muzica ta te va salva" [Din musik kommer att rädda dig].
Låten fortsätter med att Irina reflekterar över att hon trodde sin mamma och var rädd för det okända, men tiden har gått. Hon saknar sin mamma mycket – "Mamă, mi-este dor" [Mamma, jag saknar dig] – och lovar att ringa henne efter låten. Refrängen är en vädjan till vinden, längtan och regnet att ta henne hem, till en plats där hon inte känner sig som en främling och där det inte finns några bekymmer: "Du-mă acasă, du-mă, du-m-acasă" [Ta mig hem, ta mig, ta mig hem]. Det är en fin och ärlig låt om hemlängtan och familjeband.