Bürünür betyder 'kläs i' eller 'täcks av'. Det är ett vackert och poetiskt verb som inte är lika vanligt som mer vardagliga ord.
I låten används det för att beskriva hur kärleken 'kläs i grönt' när höstlöven gulnar, vilket skapar en stark kontrast och en bild av kärlekens förmåga att förnya sig även under förändring. Det ger en djupare, mer bildlig mening till texten.
”İstersen” betyder ”om du vill”, och det passar perfekt med sångens dramatiska kärleksspråk. Berättaren säger att kärlek är att hitta tillbaka till känslor som gått förlorade genom ett enda leende, men också att med öppna ögon tro på alla sagor som berättas för en. När hopplösheten till sist seglar bort från horisonten förstår man vad kärleken betyder: medan löven gulnar på hösten klär sig kärleken i grönt igen. Det är en fin bild av något som börjar leva på nytt.
Sedan blir tonen både hängiven och lite överdriven på ett underhållande sätt. ”İstersen yak, savur, dağıt, beni yarala” [Om du vill, bränn mig, kasta omkring mig, skingra mig, såra mig] följs av löftet att allt han har tillhör den andra. Han har skrivit in henne i sin ”andra hälft”, och hennes beröring kan inte skada honom. Saknaden slår mot hjärtat som vågor, håret rör sig som vinden och hon lyser som månen i hans natt. I slutet erbjuder han sig att bestiga berg och korsa vägar om hon bara ber honom. Kärleken är alltså både läkande och fullständigt underkastad den älskades vilja: ”Sen dokun ziyan olmaz bana” [Rör bara vid mig, det gör mig inget].