Ghiacciai betyder "glaciärer". Det är ett ganska ovanligt och visuellt ord att hitta i poplåtar, vilket gör det minnesvärt.
I "Dieci" använder Annalisa ordet för att beskriva en känsla av kyla och distans i en relation: "Siamo dentro i ghiacciai" (Vi är inne i glaciärerna). Det förmedlar en bild av att vara fast i ett fruset tillstånd, långt ifrån värme och närhet, vilket ger låten ett djupare, mer poetiskt lager.
”Dieci” betyder ”tio”, och i låten blir siffran nästan ett skämt: det räcker aldrig med en sista gång. Berättaren minns kaotiska nätter med vin i sängen, kläder som sitter fel, kyssar ”in delivery” och scener i lägenheten. Hon säger ”Dieci ultime volte” [tio sista gånger], som om ett avslut kan skjutas upp tio gånger till. Samtidigt är hon splittrad och otålig: ”Non ho tempo, deciditi” [jag har inte tid, bestäm dig]. Den raka uppmaningen gör relationen både rolig och frustrerande.
Regnet blir låtens stora scen. Det är lördag, kallt att gå hem, men natten är inte helt bitter: ”Questa notte si impara” [den här natten lär man sig något]. Efter den sista kyssen på gatan står hon ”fuori da me” [utanför mig själv], medan hemmet ”non ha niente di te” [inte har något av dig]. Ändå är ”l’ultima volta è sacra” [den sista gången är helig], och hon ber den andra skriva om en timme. Annalisas text från Italien låter alltså ett uppbrott fortsätta genom minnen, meddelanden och nya ”sista” chanser. Den mest talande detaljen är kanske att hon först säger att hon inte minns vad hon lovade, och senare erkänner att hon behöver det hon har förlorat.