Зорепади betyder "stjärnfall" eller "meteorregn". Det är ett vackert och poetiskt ord som inte är ett vanligt vardagsord.
I låten säger sångerskan "Ти даруєш зорепади мені, зупинись" (Du ger mig stjärnfall, sluta). Hon använder ordet metaforiskt för att beskriva de överväldigande och grandiosa gester som hennes beundrare gör. Hon ber honom att sluta eftersom hans intensiva uppvaktning bara gör henne mer förvirrad, vilket skapar en intressant kontrast mellan den vackra gesten och hennes inre konflikt.
I Victoria NIROs "Не Знаю" ("Jag vet inte") befinner sig berättaren i den där jobbiga gränsen mellan vänskap och kärlek. Personen är en god vän: de pratar i timmar i telefon och låter tiden försvinna. Men hans känslor har blivit starkare än hennes, och hon säger rakt ut: "Бо я не твоя" ("För jag är inte din"). När han ger henne "зорепади" ("stjärnfall") och lägger blommor vid hennes fötter känns hans romantiska uppvaktning nästan överväldigande. Hon blir mer förvirrad, inte mindre, och återkommer till den enkla refrängen: "Не знаю, що сказати тобі" ("Jag vet inte vad jag ska säga till dig").
Det fina är att hennes osäkerhet inte betyder likgiltighet. När han plötsligt inte syns online på några dagar kan hon inte sova och undrar vem han pratar med utan henne. Frågan "Все ж таки, хто ти мені?" ("Vem är du egentligen för mig?") blir låtens kärna. Kanske skrämde hans intensitet henne, kanske var hon blind för vad som fanns framför henne. Mot slutet ropar hon "Ей, ало, ало, не мовчи" ("Hej, hallå, hallå, var inte tyst"), som om tystnaden är ännu värre än förvirringen. Det är en väldigt mänsklig kärlekssituation: hon vill inte lova något hon inte förstår, men hon vill heller inte förlora honom.