Rossignol betyder 'näktergal'. Det är en vacker och poetisk fågel som ofta förknippas med sång och romantik i litteraturen.
I den här låten använder Zaz ordet för att uttrycka en känsla av tomhet och sorg. Hon sjunger "Pas un rossignol pour chanter" (Inte en näktergal som sjunger), vilket förstärker känslan av ensamhet och att glädjen har försvunnit från hennes liv. Det är ett mer unikt ord som ger en djupare, mer melankolisk ton till texten.
”Le Jardin Des Larmes” betyder ”Tårarnas trädgård”, och texten bygger upp en märklig kärleksvärld där ömhet och sorg växer sida vid sida. Varje kväll går berättaren in i ”ce petit jardin de larmes” [den här lilla tårarnas trädgård] tillsammans med någon som både älskas och avskys: ”Je te déteste, mon amour” [Jag hatar dig, min älskling]. Kyssen var söt som honung, men frukten smakar salt, som om kärleken först lovade njutning och sedan lämnade tårar efter sig. Hon lägger sitt hjärta i den andres ”bröst av blommor”, medan träd och själar får gråta tyst med henne. Det är vackert, men också lite brutalt och nästan sagolikt.
Sorgen finns där hela dagen, från morgon till kväll, och i trädgården hörs ingen näktergal. I de franska och tyska raderna blir platsen ännu mer personlig: ”C’est si calme dans le jardin des larmes” [Det är så lugnt i tårarnas trädgård], och ”Betrete ich mein kleines Reich der Tränen” [Jag träder in i mitt lilla rike av tårar]. Tårarna får till och med blommorna att må bra, samtidigt som de kanske hjälper hjärtat att orka. Mot slutet kommer en mörk förändring: den älskade ”souris du ciel” [ler från himlen]. Texten säger inte exakt vad som har hänt, men den lämnar oss med en stilla trädgård, ett ensamt hjärta och en kärlek som har blivit till sorg.