Interior betyder bokstavligen ”inre” eller ”inland”, men i brasiliansk portugisiska syftar det ofta på landsbygden eller områden långt från storstäderna.
I raden "desse menino do interior" betyder det ”den här pojken från landsbygden”. Ordet ger sången en tydlig brasiliansk och personlig känsla, eftersom Jão beskriver sin bakgrund och hur han vill visa vad en pojke från inlandet kan åstadkomma.
I ”Monstros” sjunger den brasilianska artisten Jão om ensamhet, rädsla och viljan att hitta sin egen plats. Berättaren har känt sig ensam sedan barndomen, även när andra människor funnits nära. I bilden ”Debaixo da cama os monstros me impedem de dormir” [”Under sängen hindrar monstren mig från att sova”] blir monstren både nattens skräck och allt som håller honom tillbaka. Han säger också ”Sempre lutei por liberdade, mas ser livre me fez só” [”Jag har alltid kämpat för frihet, men att vara fri gjorde mig ensam”]. Det är en rak och ganska smärtsam tanke: frihet kan kosta gemenskap.
Sedan förändras bilden. Han går barfota ut för att leta efter sin plats, omfamnar mörkret och springer med sina vargar runt elden. ”Bem nos olhos vejo os monstros” [”Rakt i ögonen ser jag monstren”] visar att han inte längre försöker gömma sig för dem. Andra har kallat honom galen för att han vill bli något mer, men han fortsätter framåt och vill visa vad de aldrig trodde att ”den där pojken från landsbygden” skulle kunna göra. Mot slutet vänder han sig till sitt yngre jag: han vet att vägen kommer att göra ont, men att smärtan hör ihop med den person barnet en dag ska bli. Det är en mörk sång, men också en sång om att gå vidare med monstren bredvid sig i stället för att låta dem bestämma riktningen.