Targnąłem się är ett ovanligt och starkt polskt uttryck som betyder att man försökte ta sitt eget liv eller skada sig själv. I sången används det i raden „targnąłem się z mostu”, ungefär ”jag kastade mig från bron”, vilket förstärker textens mörka och dramatiska bildspråk.
Det här är en mörk och samtidigt märkligt absurd berättelse om en person som hela tiden återvänder till samma fråga: varför är jag här? Först har han vänt tillbaka halvvägs, trots att han tycker att han egentligen inte borde vara där. Han erkänner att han har gjort några dumheter och säger: ”Ale parę głupstw powinno być wybaczone” [Men några dumheter borde kunna förlåtas]. Sedan blir allt mer dramatiskt. En röst säger att han inte är den som borde vara där, och efter att en kvinna säger att han inte är den som borde vara med henne hoppar han i en kall, svart flod vid gryningen. Raden är så överdriven att den nästan blir svart humor.
I slutet står han inför Sankt Peter, himlens portvakt i kristen tradition, och frågar varför han står där efter att ha kastat sig från bron på Krzywej. Sankt Peter vaknar, höjer händerna mot himlen och upprepar ilsket: ”Nie jesteś tym, który powinien tu być” [Du är inte den som borde vara här]. Ordet ”Woodstock!” fungerar som ett utrop mellan de här scenerna, medan ”Więc wróciłem” [Så jag återvände] gång på gång skickar berättaren tillbaka till livet. Texten lämnar ingen enkel förklaring, men den visar en person som känner sig felplacerad överallt och ändå fortsätter att komma tillbaka.