Ongelijk betyder bokstavligen "ojämn" eller "olik". I den här låten används det på ett mer poetiskt sätt för att beskriva att något är "fel" eller "inte i fas".
Texten säger "Neem de klok mee, Zet hem ongelijk", vilket kan tolkas som att man ska ta klockan och ställa den fel, eller få den att gå ojämnt. Det skapar en känsla av att vilja stanna tiden eller bryta sig loss från dess vanliga rytm, vilket är en intressant och minnesvärd bild.
Den här låten känns som att kliva in i ett rum där tiden får sluta gälla. Redan i början, med raden "Doe je jas uit, maak je haren los" [Ta av dig jackan, släpp ut håret], bjuder han in någon att slappna av helt och hållet. Det är supervardagliga saker, men i låten blir de nästan högtidliga: ta av dig ytterkläderna, låt håret vara fritt, lägg dig nära. När han sjunger "Kom heel stil naast me liggen" [Kom och lägg dig helt tyst bredvid mig] är det som att allt runt omkring ska försvinna, så att bara de två finns kvar.
Det är också en låt om att visa vem man är utan filter. Refrängen upprepar "Ik ben niets dan dit, wat jij voor je ziet" [Jag är inget annat än detta, det du ser framför dig], som om han verkligen vill banka in: det finns inget mer, inget spel, inga masker. Tiden och rutinerna ska rubbas: "Neem de klok mee, zet hem ongelijk" [Ta med klockan, ställ den fel] och "Laat de wijzers draaien" [Låt visarna snurra] gör klockan meningslös, och när han säger "Pak je schoenen, zet ze uit de pas" [Ta dina skor, ställ dem ur takt] känns det som en liten revolt mot allt som måste passa in och gå i takt. Mot slutet ber han: "Wees nog even hier, en doe dan maar de deur dicht" [Var kvar här en stund till, och stäng sedan bara dörren]. Det är som en liten kokong: bara de två, dörren stängd, världen utanför får vänta.