La flaca betyder bokstavligen ”den magra”, men används här som ett bildligt och slangbetonat smeknamn för döden. I raden "Antes de que por mí venga la flaca" föreställer sig sångaren döden som en person som en dag kommer efter honom, vilket gör uttrycket både oväntat och minnesvärt.
I ”Mi Entorno” berättar Virlan García, en artist från Mexiko, om hur hans omgivning har förändrats när han fått mer pengar och valt noggrannare vilka han har nära sig. I raden ”Ya me saludan porque hay billete” [”Nu hälsar de på mig eftersom det finns pengar”] är billete ett vardagligt ord för pengar. Han tycker att människor lätt ändrar inställning när någon får det bättre, men svarar torrt: ”Uno no cambia, cambia la gente” [”Man själv förändras inte, det är människorna som förändras”]. När han sjunger ”engordo la paca” [”jag gör penningbunten tjockare”] och nämner ”la flaca” [”den magra”], är döden personifierad som en mager kvinna som en dag kommer och skrattar åt att ingen slipper undan.
Det viktigaste för honom är ändå de människor han själv har valt: ”Familia que uno escoge” [”familj som man väljer själv”]. Han vill att familjen ska må bra, ser det som sin livsuppgift att vara god och säger att Gud vakar över honom. Samtidigt uppmanar han lyssnaren att hjälpa andra: ”echarle la mano” [”räcka någon en hjälpande hand”], oavsett om det gäller en vän eller en bror. Den lite gåtfulla bilden ”no sabes qué hay debajo del surco” [”du vet inte vad som finns under fåran”] påminner om att man inte känner till vad som ligger bakom en annan människas situation. Mellan pengar, misstänksamma bekanta och tankar på morgondagen väljer han att följa sin väg och låta tiden gå.