Hazan betyder 'höst' eller 'lövfällning'. Det är ett poetiskt och något ovanligt ord för årstiden, som ofta används i litterära sammanhang för att förmedla en känsla av melankoli eller förgänglighet.
I låten används det för att beskriva en tidpunkt då något inte har hänt ännu: "Hazan gelmemişti henüz" (Hösten hade inte kommit ännu). Det antyder en väntan på en förändring eller en svår period, vilket ger ordet en djupare, metaforisk betydelse utöver dess bokstavliga översättning.
”Derdime” betyder ungefär ”till mitt bekymmer” eller ”för min smärta”. I början ser berättaren tillbaka på en tid då närheten ännu inte fanns: ”Seni özlemiştim” [Jag hade saknat dig], men deras händer hade inte rört vid varandra och han hade ännu inte kysst hennes mun. Sedan säger han: ”Şimdi ben değiştim” [Nu har jag förändrats]. Den andra personen har tagit över hans tankar, nästan bokstavligt: ”Gözümü sen bürüdün” [Du har täckt över mina ögon]. Ändå hade hösten inte kommit ännu. Ordet hazan betyder höst, ofta med en känsla av att något vissnar eller tar slut, så raden får en tydlig bild av en förändring som ännu inte hade börjat.
Refrängen ber om en utväg: ”Bir yol bulsam kendime, kaçsam geçmişimden yine” [Om jag bara kunde hitta en väg för mig själv och fly från mitt förflutna igen]. Han vill bort från världen och ber den andra personen att bli ”bir çare” [en lösning eller bot] på hans bekymmer. Den återkommande raden ”Henüz beni sevmemiştin” [Du hade ännu inte älskat mig] gör allt ännu mer förvirrande: kärleken verkar ligga i framtiden, medan berättaren redan lever med följderna. Äppelbilden, ”Elma ağaçtan düşmemişti” [Äpplet hade ännu inte fallit från trädet], låter som en enkel men effektiv bild av att tiden ännu inte var inne. Sen blir språket hårdare: ”Ruhuma sapladın kalbini” [Du högg in ditt hjärta i min själ]. Det är en väldigt dramatisk rad, men nästan rolig i sin överdrift, särskilt när han direkt tillägger: ”Beni öldüremedin ama” [Du kunde inte döda mig, i alla fall].