Immensità betyder ”oändlighet” eller ”gränslös vidd” och beskriver något enormt, nästan utan slut. Det är ett poetiskt och mindre vardagligt ord som gör bilden av himlen särskilt storslagen.
I sången sjunger Mina om att befinna sig ”nell’immensità del cielo”, alltså ”i himlens oändlighet”. Ordet förstärker känslan av att kärleken får rummet och världen att försvinna.
Mina sjunger om hur ett rum förvandlas när den älskade är nära. ”Quando sei qui con me” [När du är här med mig] följs av bilden ”Questa stanza non ha più pareti” [Det här rummet har inte längre några väggar]. Väggarna försvinner och ersätts av ”alberi, alberi infiniti” [träd, oändliga träd]. Till och med det violetta taket försvinner: ”Questo soffitto viola / No, non esiste più” [Det här violetta taket / nej, det finns inte längre]. Kvar finns himlen ovanför dem. Det är en stor och lite magisk idé: när de är tillsammans känns ett vanligt rum plötsligt gränslöst.
De stannar där, ”abbandonati come se / non ci fosse più niente, più niente al mondo” [övergivna, som om det inte längre fanns någonting, absolut ingenting, i världen]. Här betyder abbandonati ungefär att de helt lämnar sig åt stunden, inte att någon nödvändigtvis har övergett dem. Sedan börjar ett munspel spela. För sångjaget låter det som en orgel, och tonerna verkar vibrera ”per te e per me” [för dig och mig] högt uppe i himlens oändlighet. En enkel scen får alltså ett nästan kyrkligt och kosmiskt ljud, medan världen utanför blir helt oviktig.