Hunningolla betyder "på drift" eller "i fördärvet". Det är ett ganska ovanligt och uttrycksfullt ord som beskriver ett tillstånd av att vara vilse, utan mål eller att ha hamnat på fel spår.
I låten sjunger Leo Stillman "Nyt vain harhailen hunningolla" (Nu bara irrar jag omkring på drift). Han använder ordet för att förmedla känslan av att vara förlorad och utan riktning efter att hans kärlek har lämnat honom, vilket ger en stark bild av hans känslomässiga tillstånd.
I den här låten får vi följa med på en känslomässig resa genom ett förlorat förhållande. Berättaren minns en regnig dag där regnet smakade salt, och han kände smaken på sin partners läppar. Det var en tid då de trodde att de skulle vara tillsammans – "Mun piti olla sun" [Jag skulle vara din].
Men ödet ville annorlunda. En blåsig kväll insåg de att tiden inte var på deras sida, och vid sex på morgonen var allt över. Nu är båda parter "palasina" [i bitar] och vilsna. Berättaren trodde att den andra personen skulle bli galen av honom – "Sunhan se piti mennä sekaisin musta" [Du skulle ju bli galen av mig] – men istället var det han som blev kär, och nu undrar han vad de kunde ha haft tillsammans.