Disimulo betyder 'förställdhet' eller 'dold avsikt'. Det är ett intressant ord som beskriver handlingen att dölja sina sanna känslor eller avsikter, ofta för att undvika att bli upptäckt.
I låten används det för att beskriva hur blickar möts och sedan snabbt dras undan med "disimulo", vilket antyder att karaktärerna försöker dölja sin attraktion för varandra när de är med andra partners. Det ger en känsla av hemlighet och undertryckt längtan.
I ”Deseándote” möts två tidigare älskare på gatan. Deras blickar ”se tropiezan y se asustan” [krockar och blir rädda], men i samma ögonblick smeker de varandra och njuter, innan de låtsas som ingenting. Båda är tillsammans med andra personer, men texten kallar dem ”los dos suplentes” [de två ersättarna]: de söker sig till nya partners efter uppbrottet, mest för att slippa vara ensamma. Ändå bränner minnet av den gamla omfamningen och passionen kvar.
Refrängen är enkel och envis: ”Cada día, cada noche deseándote” [varje dag, varje natt längtar jag efter dig]. Berättaren fantiserar om den andra medan han är med en annan kvinna, och föreställer sig att längtan är ömsesidig. ”En la farsa de otros labios” [i andra läppars falska spel] beskriver hur de kysser och berör andra, samtidigt som tankarna hela tiden går tillbaka till varandra. Det är både sensuellt och lite självdestruktivt: han ger henne sitt rum som en fantasiplats, känner hennes händer i sina egna och säger att han blir galen utan henne, men ändå med henne i tankarna. Orden ”tan lejos y tan cerca” [så långt borta och så nära] sammanfattar hela situationen: kropparna är separerade, men begäret håller dem tätt ihop.