Boynu bükük betyder bokstavligen ”med böjd nacke”, men används bildligt om någon som är ledsen, nedslagen eller sorgsen. I låten beskriver Edis ”boynu bükük şarkılar” som sorgsna sånger, vilket gör uttrycket poetiskt och lätt att minnas.
I ”Martılar” sjunger Edis, en artist från Turkiet, till någon som har lämnat honom men fortfarande finns överallt i hans tankar. Han lyssnar på sorgsna sånger och tiger ”anıların hatırına” [för minnenas skull]. Utan den andra personen känns livet nästan som döden, och han ber: ”Dön artık, üzülecek martılar” [Kom tillbaka, måsarna kommer att bli ledsna]. Måsarna blir en lite oväntad och fin bild för saknaden, som om även fåglarna märker att något är fel.
Samtidigt är berättaren både öm och överdriven på ett charmigt sätt. ”Kitabını uydur sen” [Hitta på din förklaring] bygger på ett vardagligt turkiskt uttryck för att hitta på en ursäkt, och ”kölen olurum” [jag blir din slav] är en dramatisk kärleksförklaring, inte bokstavlig underkastelse. Han ber den andra personen att vara strängen på hans gitarr och medicin för hans sår. Sedan växlar låten från tårar till kaxig energi: om någon försöker reta honom får höfterna gärna ”pat pat” [smälla eller gunga rytmiskt], medan han erkänner att kvällarna utan sin älskade gör honom galen. Kärleken beskrivs som ett hasardspel där han aldrig haft tur, men han vill ändå skriva om sitt öde och kyssa den där ”honungs-söta” kinden en gång till.