Tähtipölyä betyder "stjärnstoft". Det är ett vackert och poetiskt ord som inte är en del av vardagsspråket, vilket gör det extra intressant och minnesvärt.
I den här låten används "tähtipölyä" som en metafor för livets flyktiga och magiska ögonblick. Det dyker upp i olika scener – från ett ungt pars kärlek till en gammal kvinnas minnen – och symboliserar det speciella och nästan övernaturliga som finns i varje del av livet, även i det mest vardagliga.
Samuli Edelmanns "Tähtipölyä" är en sång som verkligen får en att fundera över livets alla skeden, från början till slut. Den tar oss med på en resa genom olika ögonblick, som när ett par kysser varandra på en parkbänk och "Tytön hiuksilla on tähtipölyä" [Flickans hår har stjärnstoft]. Det är som att stjärnstoftet är en symbol för magin och det speciella i varje del av livet.
Låten visar hur detta stjärnstoft finns överallt – hos en hemlös man, i ett barns sandlåda, på ett hotellbord, hos en gammal mormor som minns en soldat, vid ett bröllop och till och med i urnan efter någon som gått bort. Men sången avslutas med hoppet om ett nyfött barn, vars ögon "on vielä tähtipölyä" [fortfarande har stjärnstoft]. Det är en vacker påminnelse om att livet fortsätter och att det finns något speciellt i varje ögonblick vi får uppleva.