Funambule betyder 'lindansare'. Det är ett ganska ovanligt och poetiskt ord som inte dyker upp i varje låt, vilket gör det minnesvärt.
I låten använder Louane ordet för att beskriva en känsla av osäkerhet och balansgång i sina tankar om den andra personen. Hon sjunger "En funambule, je pense à toi" (Som en lindansare, tänker jag på dig), vilket målar upp en bild av att hon navigerar sina känslor med försiktighet och sårbarhet, precis som en lindansare på en tunn lina.
Louane sjunger om att inte kunna sluta tänka på någon efter att ett förhållande har tagit slut. Tankarna följer henne överallt: på trottoarer, boulevarder, under gatlyktor, på vägar och till och med i mörkret. Hon upprepar "je pense à toi" [jag tänker på dig], vilket låter nästan som en tanke hon inte kan stänga av. Den enkla raden "on était beau" [vi var vackra, vi var fina tillsammans] minns det som var gott, medan "on s'aimait trop pour s'aimer bien" [vi älskade varandra för mycket för att kunna älska varandra på ett bra sätt] beskriver en kärlek som blev för intensiv och skadlig.
Bilden "on accélérait sans freins" [vi ökade farten utan bromsar] får relationen att kännas som något som rusade fram utan kontroll. Hon minns också hur de kunde le utan anledning, men nu vaknar hon med samma person i tankarna och känner sig ensam, trött och förvirrad. Uttrycket "j'ai le cafard" [jag känner mig riktigt nere] är vardagligt franska för stark nedstämdhet. Mot slutet blir språket nästan klaustrofobiskt: hon säger att hon kvävs, tappar andan och står vid avgrundens kant. Det är en fin men ganska brutal kärlekssång om ett vackert "vi" som inte fungerade.