Bipolară betyder 'bipolär'. Det är ett intressant ord eftersom det inte är ett vanligt ord i vardagliga sånger, och det ger en stark bild av en persons skiftande känslor eller beteende.
I låten används det för att beskriva en person som är oförutsägbar och vars känslor svänger snabbt, vilket skapar en känsla av förvirring och osäkerhet för berättaren. Raden "ești bipolară, ești din nou a mea, da" (du är bipolär, du är min igen, ja) fångar den här dynamiken perfekt.
”Spune-mi” betyder ”Säg mig”, och det är precis vad berättaren kräver av en person som känns främmande trots att de har en historia tillsammans. Den andra bär ”semnele iubirii” [kärlekens märken] och har en skadad kropp, medan berättaren ber honom komma närmare när ljuset slocknar: ”Să simți că nu mă ai” [så att du känner att du inte har mig]. Det finns närhet, men också ett tydligt avstånd. De kan kanske dela en cigarett, men berättaren vet inte ens var hon ska leta efter honom utan ”o hartă-n lume” [en karta över världen].
Det starkaste i refrängen är alla frågor: hur många ögonblick finns kvar, hur många tårar har hon hållit inom sig och hur många nätter ska gå utan att hon vet något om honom? Ravas del gör situationen ännu mer vinglig. Han minns löften om kärlek och om att stanna, men säger också att det inte kan fortsätta så här. Orden ”nu mă ai” [du har mig inte] återkommer nästan som en retfull varning. Låten rör sig alltså mellan längtan och kontroll: kom närmare, säg sanningen, men tro inte att du redan har mig.