Chantier betyder "byggarbetsplats" eller "arbetsplats". Det är ett konkret ord som man kanske inte förväntar sig att hitta i en sång om drömmar och osäkerhet.
I den här låten använder Grand Corps Malade ordet metaforiskt i frasen "le chantier du prochain rêve" (byggarbetsplatsen för nästa dröm). Det antyder att framtida drömmar inte bara uppstår, utan måste byggas och arbetas på, vilket ger en intressant och jordnära bild av drömprocessen.
I ”Le Prochain Rêve” av den franska artisten Grand Corps Malade, med Styleto, blickar en berättare tillbaka på allt som redan har hänt: utkast och ändrade meningar, fulla konsertsalar och mål som blivit avprickade. Han säger ”J’ai visé la lune” [Jag siktade på månen] och lyckades till och med få ner en stjärna. Men vad gör man när drömmen faktiskt ligger i händerna? Den är tung, vägen fortsätter, och efter applåderna kommer tvivlen tillbaka när lamporna släcks. Bilden av att känna sig som ”un point dans l’univers” [en punkt i universum] gör frågan både liten och stor: C’est quoi le prochain rêve? [Vilken är nästa dröm?]
Det fina är att låten inte låtsas att nästa mål måste vara färdigt. En dröm kan fortsätta, bytas ut, odlas eller överges. Den kan vara en lust eller ett behov, något abstrakt eller realistiskt. När ”l’horizon bouge encore” [horisonten fortfarande rör sig] blir osäkerheten inte ett stopp, utan en korsning där man får välja riktning. Raden ”C’est bon signe” [Det är ett gott tecken] låter nästan provocerande optimistisk, men poängen är tydlig: att tvivla betyder att viljan fortfarande andas. Låten slutar därför med en fråga snarare än ett svar, som om nästa dröm redan håller på att byggas.