Aarniopuut betyder 'urskogsträd' eller 'gamla, orörda skogsträd'. Det är ett vackert och lite ovanligt ord som framkallar bilder av uråldriga, majestätiska skogar.
I sången beskriver texten "Synkkäin metsies' aarniopuut" (De mörkaste skogarnas urskogsträd), vilket ger en känsla av mystik och tidlöshet till den karelska naturen. Ordet är intressant eftersom det inte är ett vardagsord, utan snarare ett poetiskt uttryck som för tankarna till vild och orörd natur.
Ensiferums "Finnish Medley" tar oss med på en musikalisk resa till Karelens skogar och sjöar, en plats fylld av djup längtan och vild skönhet. Låten börjar med att måla upp en bild av Karelens spirande natur, där träden grönskar och björkdungarna tätnar. Sångaren uttrycker en "kaihoni pohjaton" [min bottenlösa längtan] dit, en plats där göken gal och våren är evig.
Vi får följa med på en vandring genom "synkkäin metsies' aarniopuut" [de mörka skogarnas gamla träd] och upp på bergstopparna, där sångaren står barhuvad och blickar ut över det vackra Karelen. Det är en hyllning till naturen, där han hälsar skogen och bergen: "Terve, metsä, terve, vuori! Terve, metsän ruhtinas!" [Hej, skog, hej, berg! Hej, skogens furste!]. Han vill vara en "Metsän poika" [skogsson], en "Sankar jylhän kuusiston" [hjälte i den karga granskogen], som brottas med björnar på Tapiolas fält. Det är en kraftfull önskan att leva i samklang med den vilda naturen, där världen och dess bekymmer får "Unholaan jääköön" [falla i glömska].