Залицятися betyder "att uppvakta" eller "att flirta". Det är ett charmigt verb som beskriver handlingen att försöka vinna någons uppmärksamhet eller kärlek.
I låten används det för att beskriva hur alla vill uppvakta den svårfångade personen, men hon är "vrєдна і колюча, як акація" (skadlig och taggig som en akacia). Ordet ger en fin bild av romantisk strävan och den utmaning som ligger i att närma sig någon som är både vacker och svåråtkomlig.
I ”Акація (Akatsiia)” blandas flirt och irritation på ett väldigt roligt sätt. Personen i texten beskriver någon som är vacker och eftertraktad: ”Сто із десяти, ніжність, грація” [hundra av hundra, ömhet och elegans]. Men ”цяця” är ett vardagligt ord för en fin eller gullig person, och här används det lite ironiskt. Hon är samtidigt ”врєдна і колюча, як акація” [besvärlig och taggig som en akacia]. Bilden är tydlig: vackra blommor på ena sidan, vassa taggar på den andra.
Sedan blir låten mer sorgsen. När hon inte finns där känns himlen mulen, och hennes blickar och steg påminner om kärlek. Hon säger ”забудь” [glöm det] och ”стоп” [stopp], medan berättaren försöker acceptera att separationen kanske är bäst, trots att själen gör mer ont. ”Сльози замерзали до шрамів” [tårarna frös till ärr] är en överdriven men stark bild av sorg som lämnar märken. Refrängen återkommer som en envis tanke: hon är både ”сто із десяти” [hundra av hundra] och vass som en akacia.