Kruununjalokiviä betyder "kronjuveler". Det är ett vackert och lite ovanligt ord som väcker fantasin och för tankarna till något dyrbart och sällsynt.
I sången använder Annika Eklund det för att beskriva de bländande ljusen i Shanghai, vilket ger en känsla av storslagenhet och exklusivitet. Det är ett ord som inte dyker upp i varje poplåt och gör texten mer minnesvärd.
I den här låten får vi följa med på en resa, inte till avlägsna platser, utan till en plats av inre frid. Sångaren har inte sett "Shanghain valoja" [Shanghais ljus] eller "Kruununjalokiviä tai miekkakaloja" [kronjuveler eller svärdfiskar], och inte heller hört "sademetsän aamua" [regnskogens morgon] eller "Minareettihuutoja tai alppitorvia" [minareetutrop eller althorn]. Men det spelar ingen roll, för i det ögonblick den älskade är där, behövs inget annat.
Det är en så fin känsla av att vara helt nöjd, där världen utanför bleknar bort. Oavsett om "loistakoon Shanghain valot" [Shanghais ljus lyser] eller "valaiskoon Yötä New Yorkin talot" [New Yorks byggnader lyser upp natten], så är det enda som betyder något att få "suljen silmäni Nukahdan Sun viereen Viimeinkin" [blunda, somna bredvid dig, äntligen]. Det är en så lugn och vacker bild av att hitta sin trygghet och lycka i någon annans närhet.